Publicerad den

Hallå där Lotta! Hur gick rallydebuten?

Lotta och Diesel debuterade på rallybanan officiellt i Vara-Grästorp på deras tävling med dubbla nybörjarklasser. Nu är det ett par dagar sedan debuten och förhoppningsvis har Lotta och Diesel hunnit smälta alla intryck. Vi är så klart nyfikna på hur det kändes och om Lottas nerver höll. Vi frågade så klart det alla vill veta…

Hej Lotta! Kräktes du på tävlingsbanan?
– Haha nej, jag lyckades faktiskt hålla nerverna i schack. Planen var att jag och Diesel skulle älska detta båda två och att jag inte skulle kräkas av nervositet! Oj vad vi höll den planen!

Debuten kan beskrivas med lätt ståpäls! 😂 Inte blev det lättare, det var ju två banor på samma dag. Nervositeten var total. Jag visste redan innan att jag aldrig skulle klara av att memorera banan utantill, än mindre två efter varandra. Utan jag hade bestämt att använda mina 8 minuter banvandring till att nöta in så jag fick nån form av muskelminne av banan. Och väl på plats så hade jag startnummer 2 så det rullade bara på. Jag hann inte se någon alls innan och såhär i efterhand var det nog bra. Jag gick in på första banan med bara min egen målbild i huvudet.

Hur kändes det?
Känslan jag hade precis innan jag gick in, den känslan ihop med att Diesel var precis lagom taggad, var absolut det bästa den dagen. Han visade så tydligt att detta tycker han är så roligt och han var så glad och med mig. Så när jag tog steget in på banan kändes det så mycket tryggare än jag någonsin kunde föreställa mig! 💕 Jag kommer inte egentligen ihåg så mycket av de ca 2 minuterna på banorna, däremot känslan efter. Den minns jag nog för alltid. Känslan när jag tittade på Diesel och bara tokälskade det jag såg. Hela den lilla hundkroppen utstrålade glädje. Helt magiskt!

Vad tar du med dig till nästa tävling?
Det finns helt klart förbättringspotential. Jag kan ju låta bli att tränga Diesel på fel sida konen! 😂 Och jag kan ju börja banan nästa gång med att säga rätt kommando på allra första skylten! 😂 Där lyckades jag nämligen säga START istället för SITT men Diesel visste vad vi gör vid första skylten så han satte sig i alla fall.

Har du något tips till dom som ska debuter eller funderar på om de vågar tävla rallylydnad?
Våga fråga och fråga igen om du vill. Använd dina 8 minuters banvandring. Det gör massor sen, då kan du koncentrera dig på din hund mycket mer. Passa på att njuta – det här är så roligt och den känslan ska du ha med dig. Blir det fel finns det massor av andra tävlingar att åka på. Det här är ingen tävling i vem som gör det på kortast tid, det här är bara en tävling för dig och din bästa vän, som ni gör tillsammans för att ha så roligt ni kan ihop! 💚 Så ut o prova! Våga testa! Hur fel kan det egentligen bli när man spenderat tid tillsammans med sin fyrbenta kompis?

Videoklipp från tävlingen

Lotta och Diesels 98 poängs runda som räckte till en 4:e plats.
Publicerad den

Hallå där Camilla! Hur gick rallydebuten?

Camilla och Echo debuterade på rallybanan officiellt i Vara-Grästorp på deras tävling med dubbla nybörjarklasser. Nu är det ett par dagar sedan debuten och förhoppningsvis har Camilla och Echo hunnit smälta alla intryck. Vi är så klart nyfikna på hur det kändes.

– Jag är nöjd med att jag kom ihåg banan och kunde fokusera på Echo. Jag hade lite fjärilar i magen, det ska man ha! Känslan som kom under banans gång var: herregud, det går bra, det går bra!

Är du nöjd med debuten?
Det gick bättre än förväntat, jag trodde att det skulle vara svårare att komma ihåg banan. Sen hade vi tur som kunde kika lite på föregående ekipage.

Vad tar du med dig till nästa start?
Jag stressade igenom momenten där vi skulle springa. Jag skulle varit tydligare mot Echo så hade det inte blivit några missförstånd.

Har du något tips till de där ute som funderar på att debutera i rallylydnad?
Lyssna noga på domaren vid banvandringen och våga fråga! Även om nån annan ställt en fråga och du vill fråga samma fråga en gång till… gör det! Glöm inte att andas och HA KUL och lär av eventuella misstag eller fel istället för att grämas över dem. Våga! Det är samma fantastiska hund du har med dig hem som du kom dit med!

Videoklipp från tävlingen

Camilla och Echos 99 poängsrunda räckte till en 3:e plats
Camilla och Echos 84 poängsrunda
Publicerad den

Tävling efter ett långt uppehåll

Ådi och jag har inte tävlat någonting alls på över 8 månader. Jag tog beslutet att lägga ner tävlandet på obestämd framtid för hans del strax efter sommaren förra året. Det kändes inte som om vi hade roligt varken när vi tränade eller tävlade. Det var mest frustration, irritation och en hund som dissade mig totalt och var i sin egen lilla värld dit jag inte var välkommen. Ett tag tänkte jag till och med göra soffhund av honom och ge upp allt. 😉 Den tanken kan fortfarande komma men den kommer allt mer sällan och försvinner nästa lika fort som den dyker upp.

I helgen startade vi i fortsättningsklass på Karlstad BK. Egentligen en helt oplanerad start från min sida. Vi har kommit jätte långt i träningssammanhang efter att jag har lagt om träningen helt och hållet så jag har känt att det snart är dags men hade tänkt att vi skulle börja tävla i något han verkligen tycker är kul och inte i rally där han verkligen har visat att han tycker är lite si så där. Men eftersom jag bestämde att jag och Bell skulle tävla två dagar i Karlstad och Ådi skulle få hänga med tyckte jag lite synd om honom så jag anmälde honom också i förbifarten. Och sedan dess har jag ångrat mig ett antal ggr. Men har varje gång bestämt mig för att vi inte alls ska ta det så blodigt utan bara gå in och ta ett par skyltar och kliva av och belöna friskt. Jag har alltså inte tränat rally strukturerat med honom på 8 månader. Vi har ytterst ytterst lite tränat lite fot. Då kan man inte ha några förväntningar även om jag vet att han kan alla momenten.

Riktigt så blev det ju inte. 🙂 Det blev så otroligt mycket bättre! Han var med mig hela tiden! Och han tyckte det var sååååå roligt att få tävla och jobba tillsammans med mig. Så en runda med grym känsla resulterade i ett kvalificerat resultat om 84 p. 9 poäng rykte i frestelsen (inte förvånad alls med tanke på träningen) och sen fick jag 5 minus på helheten för att jag inte kopplade upp efter banan utan belönade honom och fick honom att känna sig som kungen i baren. Helt klart värt de minuspoängen i långa loppet. Då är det bara 1 minuspoäng kvar och den var för nos.

Så enormt glad och nöjd med kvittot på att vi är på väg åt rätt håll! 😀

Publicerad den

När man blir så där stolt och glad

I går den 7 juni var det rallytävling uppe i Karlstad på Karlstad BK. Vädret var inte på topp även om vi i alla fall slapp åskan och ösregnet. Jag hade med mig Ronja och rottisen Midas upp för att tävla. De gjorde en kanonstart i nybörjarklass i ett väldigt duktigt startfält. Ett enda poängavdrag för sträckt koppel blev det! Vilket resulterade i en tredjeplats och deras bästa poäng hittills. Jätte bra jobbat! Det var ni så väl värda med allt träningsslit som ni har lagt ner tillsammans. 🙂

Det är så roligt att få möjligheten att fortfarande följa deras utveckling både på kurser och tävling. Jag minns när de kom på första kursen – vilken stor skillnad det är då mot nu. Nu är de ett team som jobbar tillsammans med en relation som är på topp. Så roligt att se!

Fortsatt lycka till Ronja och Midas med träning och tävling. Ni är på helt rätt väg. Så ses vi på rallykursen på tisdag. 😉

Publicerad den

En åskådares betraktelser

För ett tag sedan var jag på en tvådagars freestyle- och htm-tävling i Karlstad. Jag var där för att coacha Maria och Smack (som är projektekipage hos mig) när de debuterade (läs mer om detta här) och för att själv få en känsla för hur tävlingarna är upplagda så jag slipper vara så nervös inför debuten med Ådi. Det lilla charmtrollet behöver inte en nervös matte vid sin sida när han ska göra entré på freestylescenen. Hans egna nerver är nog att hantera. 😉

Som åskådare såg jag en hel del saker som hade gjort både program och tävlandet så mycket lättare för både hundar och förare. Framför allt för de som tävlade i klass 1.

När man gör ett program så gynnar det en själv och hunden om man tänker efter ordentligt när man skapar rutinerna. Du har ju en unik chans att verkligen visa upp hunden från hans/hennes allra bästa sida. Varför inte utnyttja det?

Små enkla saker som kan höja programmet massor.

Vart sitter domare och publiken? Rörelserna ska synas men det finns ingen anledning till att göra det svårare för hunden än den klarar av. Om hunden ska springa och runda ett föremål så behöver man inte göra det momentet rakt mot domarna och/eller publiken. Inte heller bort från de samma så jag själv som förare skymmer sikten. Utan det bästa är kanske att lägga momenten parallellt med domare/publik så hunden slipper springa rak emot något som kan vara skrämmande och lite obehagligt men domaren och publiken ser tydligt vad som händer på planen. Vi vill ju att hundarna ska få en positiv känsla på planen och tycka att det är super kul! Sen när de blivit lite varmare i kläderna och har tränat och tävlat en massa inför publik och i stökiga miljöer då kanske det inte spelar så stor roll längre för en del hundar. Medan för andra så kommer det alltid ha betydelse.

När jag bygger upp mitt program försöker jag att göra det så flexibelt som möjligt. Jag funderar igenom på vilka ställen som jag kan ändra t ex. riktning för att kunna justera så de jobbigare partierna (sett ur hundens synvinkel) hamnar rätt i förhållande till domarna och publikens placering. Och jag tänker på att en del rörelser inte syns om vi är felplacerade på banan t ex. syns inte en tass lagd över en nos om hunden har ryggen mot domaren och publik. När jag sen tävlar tänker jag utnyttja banvandringen så jag kan justera i programmet så det blir så bra som möjligt för min hund i första hand, för domare och publik i andra hand och mig själv i sista hand.

Det är så mycket att tänka på när man sätter ihop sitt program. Har du som nybörjare möjlighet att gå en kurs i fresstyle och HtM för utbildad instruktör så gör det och fråga en massa och be om hjälp med programmet. Ni får en mycket bättre start på tävlingsbanorna och slipper jobba om saker som har blivit tokiga. Det är mycket lättare att förebygga än att rätta till. 🙂